somfjadernpaenhatt

rip, farfar
du må ha det bra där uppe
där jag vet att du kommer hamna
jag vet att du har lidit nu på sistone så det var väll det ända rätta. jag visste att det skulle hända ngåot jag visste bara inte när.men jag vet att jag inte klarar av att ta det idag farfar. det gör för ont just idag. Men jag vill att du ska veta att av alla våra minnen, är det dom bra jag kommer minnas, men jag förstår inte hur du kan lamna din mamma och farmor kvar här på jorden, fattar du inte att du måste säga hejdå? det gick för snabbt. hur ska pappa kunna hantera det? hur fan tänkte du där egentligen. När mamma gick upp för att svara i telefonen så trodde jag det var något med hästarna, så jag brydde mig inte, men sen var det mamma som kom upp och knackade på dörren, då visste jag att något var fel, men farfar varför inatt?! jag sitter här nu och skakar, försöker få fram olika ord och meningar som beskriver honom men han var så mycket, och det är en massa som går igeom huvudet. mest minnen, men fan vad ont det gör. jag vet att jag inte borde skriva, men det är det ända sättet att få ut känslorna!

och farfar, jag saknar dig redan!